torsdag 31 december 2015

Livet tar och livet ger..

Hej min vän,
Har du en mysig nyårsafton? 

2015 började bra, allting var som vanligt och livet rullade på. Vi firade påsk i Lofsdalen och åkte till älskade Gotland på sommaren. Jag hade en mamma och en pappa. Vi hade två hundar och jag hade allt jag önskade. 

Slutet av 2015 var inte lika bra, jag förlorade min pappa och vi förlorade en av våra hundar, Doris. Livet tar och livet ger. Det suger ibland, jag försöker att vara över ytan och utan min medicin så hade jag sjunkit som en sten. Jag är tacksam över att man kan få hjälp. Jag klarar inte allt själv. Jag är tacksam över att ha vänner och familj runt omkring mig. 

Du fattas oss lilla pappa. 

Du fattas oss Doris. 

Jag önskar dig ett GOTT NYTT ÅR! 
Var rädd om dig! 

Kram Lotta

tisdag 29 december 2015

Nya tröjor? Eller....

Hej min vän, 
Har du haft en fin Jul?

Det har vi haft trots att det har varit mycket sorgligheter här på slutet! Med 
mycket god mat, fina vänner och en härlig stor familj så har vi haft det bra. Jag är så tacksam att jag har så många omkring mig. 

Vi har haft Team Sportia cupen i Söndags och det var ett 14 timmars jobb för oss föräldrar och ledare, men det var en rolig dag. Trots förluster så höll grabbarna humöret uppe. 

Vi har haft borta tröjor som grabbarna inte gillar något vidare för det är en krage på dem. Peter frågade om jag kunde sy av dem och jag provade med en och det blev riktigt bra om jag får säga det själv. 

Så här såg de ut och jag förstår att tröjan inte var någon favorit. 

En hel trunk med tröjor och de luktade faktiskt jättegott! Peter är grym med att välja sköljmedel. 

Det var ett tag sedan jag sydde och det var lika roligt som alltid! 


Så här blev de när de var klara. 

Peter hade hängt upp dem i omklädningsrummet och när grabbarna kom in och fick se dem så utbrast de; Vilka snygga tröjor har vi fått nya? 
Ha ha... Tänk vad lite sax och tråd kan göra! 

Kram Lotta

söndag 20 december 2015

När tiden stannade....igen.

Hej min vän, 
Har du haft en fin helg?

Lördagen den 19 December klockan 09.20 så stannade tiden igen. Vi var tvungen att låta vår älskade Doris somna in. Det är ett jäkla jobbigt beslut att ta! 



Doris började må dåligt på torsdagen med att hon kräktes och började vingla när hon gick. Hon ville även dricka hela tiden. På fredagen kontaktade jag veterinären och vi skulle få komma på måndagen. Nu hann vi inte det, sent på fredagskvällen så kunde hon inte längre gå. Jag hade henne i sängen och hon ville ligga nära mig. Jag låg och höll om henne hela natten och jag sov knappt en blund. Hon andandes konstigt liksom pustande precis som min pappa gjorde. Tidigt på morgonen så började hon att krampa, då blev jag riktigt rädd! Vid halv nio så försökte jag att få tag i en veterinär och det var jättesvårt! Jourhavande distriktsveterinären svarande inte! Tillslut så kom jag att tänka på Roland Oltner i Hille och han svarade. Jag dricker upp mitt kaffe nu och så kommer du sa han. 

Jag lindande in Doris i en filt och så åkte jag. När vi kom dit så kunde även han konstatera att hon var i jätte dåligt skick. Hant tog tempen och det visade sig att hon hade 41,6 i temp. Det är så högt man kan ha innan blodet koagulerar. 
Han fick ur lite urin som han tog prov på och det visade att hon hade jättemycket socker idet. Alltså kraftig diabetes. Hon hade även blod och protein i urinet. 

Det fanns bara en utväg kom vi fram till och det var att låte henne somna in. 

Jag borde ha sett tecken på diabetes när hon har druckit mycket, jag borde ha sökt vård tidigare. Jag borde... Fan vad lätt det är att vara efterklok!  

Att sedan komma hem utan henne och berätta för familjen var otroligt jobbigt! Niclas trodde nog att jag skulle komma hem med henne frisk men efter att jag har sett henne under natten så kände jag på mig att det här inte kommer att gå. 

Niclas sista bild av henne. 

Doris blev 10 år, hon var lugn och snäll , tålmodig inomhus men när vi kom utanför dörren så blev hon som förbytt. Då blev det fart på henne, drog i kopplet, lyssnade inte och rymde gärna men bara runtomkring husen här. 

Älskade Doris vad jag saknar dig!!! 
Sängen kunde vara trång ibland, men mysigt var det. 

Tack för att vi fick vara med om dig, du fattas oss! 

Kram Lotta

måndag 14 december 2015

Julklappsrace i Stockholm


Hej min vän, 
Hur mår du? Är du klar med julklapparna? 

Millan och jag gjorde våran årliga julklappsrace i Stockholm. Det är så mysig och skönt att avverka allt på 2 dagar. 

I år började vi på Mall of Scandinavia, ett nytt och stort varuhus, dock blev vi lite besvikna för ärligt talat tyckte inte vi att det var så stort. Men fint var det! 
Här går man under en båge av vatten.
Här sitter Millan och ser snygg ut.

Efter att ha gått i varuhuset i flera timmar så åkte vi in till Storstockholm där vi hade bokat hotell. Men först gick vi lite i alla affärerna för lite mer shopping men det blev inte så mycket handlat för det var så mycket folk och vi var ganska trötta!
Det är viktigt med vätskepaus, Millan dricker alkoholfritt öl för att hon körde.

 Vi åkte till vårat hotell som vi inte visste vart det låg riktigt och på papperet stod det att rummet inte hade något fönster, då fick vi lite panik! Men vi behövde inte oroa oss för det var ett jätte fint hotell som hette Connect hotel city. Det fanns ljusinsläpp från korridoren så det kändes inte instängt som vi var rädda för! 
Jag kan verkligen rekommendera det hotellet, fräscht, billigt och trevlig personal! 

Vi visste inte vilka restauranger som fanns runtomkring heller men på väg dit så sa vi att det skulle vara gott att äta på Olearys och vet du?? Mittemot hotellet så låg Olearys! Helt otroligt!!! 
Älskar deras ribbs!!!!


Vi hade köpt massage kuddar och låg och tittade på PH finalen, men det surrade så mycket så vi fick bara ha på dem i pausen. 

Dagen efter var vi på G igen, nu skulle vå åka till Täby köpcentrum, jag älskar det varuhuset! Men innan så ville Millan stanna på en speciell affär i stan och det gjorde vi. Det var bara det att det inte fanns några parkeringar utanför och hon sa att JAG fick sitta i bilen och vänta utanför och köra iväg om det kom någon vakt. Vet du att jag har ALDRIG kört i Stor Stockholm. Jag var så nervös! Men vad gör man inte för sin svägerska? Så hon sprang in och jag satte mig bakom ratten och väntade. Handflatorna var svettig och pulsen hög, för jag visste inte hur jag skulle komma tillbaka om jag var tvungen att flytta mig. Jag såg inga vakter men rätt var det var så är det någon som tutar åt mig att jag ska flytta mig, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Men vet du?? Nu har jag kört i Stockholms innerstad...50 meter framåt sen stannade jag i panik och ringde till Millan och sa att hon måste skynda sig. Efter en stund kom hon springande. Stackarn vilken dålig kompis jag är! 

Till slut kom vi fram till Täby och kolla vilket mysigt fik de hade. 

Vi var sugna på mc Donalds så vi käkade där. 
Har du provat att doppa strippsen i glassen? Om du inte har gjort det så är det dags att du provar! Jättegott!!! 

Vi blev nästan klar med julklapparna men för att inte bryta traditionerna så stannade vi i Gränby på väg hem. 

Vi var helt slut bägge två efter dessa dagar men roligt och mysigt har vi haft! 

Kram Lotta

söndag 6 december 2015

Julfest på Södra berget i Sindsvall


Hej min vän, 
Har du haft en fin helg?

Vi har varit på Julfest med Grus o Bygg på södra berget i Sundsvall. Har du inte varit där så rekommenderar jag ett besök dit. Klicka in dig på sodrabeget.se och kika runt. 

Vi startade från firman kl 9.00 på lördagsmorgonen och kom fram vid lunchtid. Vi hade tillgång till SPA avdelningen så det första vi gjorde var att byta om och gå upp dit. 
Men först en liten vila på rummet. 

Niclas och jag myser med en god och kall öl.

Felix och Ida var också med. 

Gänget klurar på den nya bron.

En fantastisk utsikt, svårt att fånga den på bild bara.
De hade rustat upp foajén den var jättefin! 

Efter en mysig dag på spa så gick vi och till aktivetets avdelningen för att ta ett glas vin. Där såg jag Andreas Johnsson han skulle uppträda på Julgalan under kvällen. 

Efter att ha gjort mig i ordning så behövdes det lite vila igen. 

Mina fina killar.

Några i publiken fick en tomteluva på sig. 
Det visade sig att de skulle vara med i en sångtävling, Felix åkte ut när de var tre kvar. 

Snygg han är va?
Jag bara älskar Marko!!! 
Niclas frikort är också snygg och grym!

Julgalan var fantastisk och timmarna flög iväg. 

Eftersom jag efter många år haft Linda i pappkartong stått mittemot våran spegel och jag har sett henne i bakgrunden när jag bytt om och tröttnat på att hon är så snygg så råkade jag kasta ut henne förra vintern. Det har jag lite dåligt samvete för eftersom Niclas är lite galen i henne. Så nu ville jag göra en sak för att åtgällda det. Jag stod som en tonåring och tvingade den stackars killen som ägde stället att jag skulle få träffa Linda. Han var jättesnäll och fixade det åt mig! Tack!!
Så nu ska du få se min man lycklig! 
Kolla vad fina de är! 
Jag fick också en bild med henne, hon var jättetrevlig. 

Nu tänker jag ligga i soffan och titta på Beck.

Kram Lotta


måndag 30 november 2015

Hemmafru

Hej min vän, 
Hur mår du? 

Har du känt dig så där retlig och irriterad någon gång? Så känner jag mig idag! Grrrrrr och när jag känner mig sådan så har jag små kli överallt som om någon står över mig och killar på mig med ett gräsblad eller något eller att något kryper på mig. Uuuuuäääää tänk om  jag har små små kryp som bor på mig! 

Jag var jättenervös för att erkänna för Niclas att jag hade missat datumet för att söka in på högskolan. Men han blev jätteglad, han blev så glad för att han skulle få en hemmafru! Då blev jag också glad. Jätteglad! 

Jag såg framför mig en Hollywood hemmafru, som sipprar champagne och kollar på pool killen när han rensar poolen 
Eller shoppar med american express på NK, eller har fullt upp med skönhetsbehandlingarna hela dagarna och inte behöver varken laga mat eller äta den. Jag skulle trippa i högklackat här hemma medans personalen skötte huset. 

Min bild av hemmafrun. 

MEN så fel jag hade...Niclas hade tydligen en annan bild av en hemmafru. Jag blev liksom mer lite lik personalen som min hemmafru hade och utan american express och skönhetsbehandlingarna, ingen pool kille fick jag heller att titta på, vilket inte är så konstigt eftersom vi saknar pool! 

Niclas bild av hemmafrun. 

Kram Lotta

tisdag 24 november 2015

Jag gjorde det!

Hej min vän, 
Hur mår du?

Vet du? JAG GJORDE DET!!! 
Jag fixade det!! 
Jag har klarat mattekursen! 
Jag är så jäkla glad och stolt över mig själv! 

Det är en sådan lättnad för jag tyckte att det var sååå svårt! Ibland har jag tvivlat på mig själv och varit nära att ge upp. 
Men jag är rödhårig, envis och tålmodig. 
Jag är jag och jag är stolt över mig själv! 

Nu kan jag söka in till högskolan till Hösten. Jag hade kunnat gjort det nu till våren men eftersom jag är som jag är så missade jag ansöks datumet... Med en månad... Ja men det är inget att gräma sig för nu är det bara att se framåt. För framåt ska jag!!!! 


Nu har jag ont i huvudet för att jag är så lättad och glad! 

Kram Lotta

onsdag 18 november 2015

Det ligger och gnor...


Hej min vän, 
Har du sovit gott? 

Vet du att jag känner mig irriterad, det har legat och gnott i huvudet i natt. En liten bagatell i det stora livet men ändå... 

Vi var på match i en annan stadsdel igår och det var en spännande match men det andra laget vann. 
Jag var in i cafeterian och lånade en nyckel och hörde några ledare ville köpa toast men mammorna som stod i cafet skojade och sa att ta en korv istället, vi har många korvar (du vet att ibland kan man lägga i för många korvar och att man får kasta dem när man stänger kiosken) men ledarna ville ha toast så de fick dom. 

Efter matchen var Sixten och Ludde hungriga så de fick pengar och gå och köpa en toast och en dricka medans jag fick hjälp av Nathalie att bära grejerna till bilen. När grabbarna sedan kommer så äter de på en varsin korv. Då har de beställt en varsin toast men en mamma tittat enligt Sixten ( han är snabb att snappa upp men behöver inte alltid ha rätt) har tittat på emblemet på jackan och sagt att tyvärr så är toasten slut men det finns korv. Ja men inga problem tycker killarna och tar en varsin korv istället. 
Då kommer det in killar med rätt emblem på jackan och vet du vad som händer då? Jo då frågar mamman bakom disken om de vill ha en varsin toast och langar fram flera stycken och lägger två på toast järnet.... 


Nu var ju inte jag där när det hände och det var nog tur att jag inte var det då, men det kan ha haft en annan historia bakom disken som jag inte vet om och  men det är Sixten och Luddes upplevelse. Det är egentligen en bagatell i det stora livet men jag blir irriterad om man beter sig så. 

Jag glömde säga till dig att Hille var inte det enda lag vi hejade på i Sundsvall. 
Vi ( eller inte jag för att jag pratade så hemskt) tittade på Sverige matchen i ett konferens rum på hotellet! Petra och  Fredrik var laddade! 

Kram Lotta

tisdag 17 november 2015

Swedbank cup i Sundsvall


Hej min vän,
Har du haft en rolig helg?

Det har jag haft, vi har varit på cup i Sundsvall. Det var skönt att få komma hemifrån och umgås med ett härligt gäng med föräldrar och få skratta och heja fram killarna! 

En sådan här helg gör att sammanhållningen bland föräldrarna blir starkare och härligare. 
Jag tror även att killarna i laget känner av det och sammanhållningen i laget blir också starkare och bättre. 
Jag måste säga att jag tycker att vi har så himla roligt tillsammans vi föräldrar och det är viktigt! 

Här myser vi på hotellet första kvällen. 

Shopping i Birsta mellan matcherna, Niclas jobbar lite. 

Det kan vara farligt att vara tränare, Micke fick en klubba i pannan när han stod i båset, Kicki och jag fick strippa igen såret. 

Det är viktigt att heja på killarna, här är pom pom mammorna. 

Även storasystrar kan tröttna på att vänta mellan matcherna...


Uppvärmning


Matchstart, den här matchen var den enda som de förlorade och de gjorde de i förlängning med ett snabbt mål av det andra laget. 

Ett gäng glada killar som fick en bronsmedalj och en pokal! HEJA HILLE!!! 
Ni var grymma killar! 

En stolt och glad Sixten. 

Tack alla föräldrar, syskon, tränare och barn för en rolig och spännande helg tillsammans med er. Jag är så tacksam att jag får vara en del av er. 

Kram Lotta



fredag 13 november 2015

Begravningen

Hej min vän, 
Hur är det med dig? 

Jag är såååå trött och tom så tom...
Det där med att jag skulle vara stark det gick inte så bra, direkt när vi kom in i kyrkan och jag såg kistan så bröt jag ihop. Så gick det med det, jag grät så mycket att jag fick vätskebrist och var tvungen att ta resorb när vi kom hem. Det värsta var när mamma gick fram till kistan och sa, Tack för allting Nonne... 
Då fick jag nästan ingen luft för att hon var så ledsen. När det var min tur så lade jag min ros på den gråa fina kistan och så tog jag av mig mitt UNIK armband och lade även det på kistan. 

Men begravningen var väldigt fin, Tessan sjöng så otroligt fint, vi hade valt Håll mitt hjärta och När du går över floden. Vi sjöng två psalmer men jag kunde inte sjunga för det första så kunde jag inte se texten för alla tårar sen går det inte att sjunga och gråta samtidigt. 

Prästen råkade säga Roland istället för Ronald och det var lite roligt. Pappas alla jobbarkompisar var där och även hans trav/tips kompisar. Det var även jobbigt att se dem så ledsna och det var fint att de kom. Niclas mamma kom också på begravningen och det är jag tacksam för, hon hade köpt en stor fin uppsättning med blommor till kyrkan. 

Clara hade sin David med sig och och Felix hade sin Ida med sig så vi var hela familjen där, det var så skönt att ha alla med sig. Det var sixtens första begravning och han var så ledsen, det var nog jättejobbigt för honom. Du skulle sett vilka stora ögon han fick när prästen hällde jord på kistan. 

När begravningen var slut så samlades vi i ett rum intill för att äta smörgåstårta tillsammans, men innan jag gick in så rullade de ut kistan för att åka iväg med honom och jag vinkade en sista gång. 
När vi satt ner och åt var det som om luften gick ur oss och vi skrattade, grät och pratade, det är precis vad man behöver efter en sådan pärs. 

Jag hade gjort ett glas till minne av min pappa och alla fick ta med sig sitt glas hem. På foten är det en liten skiftnyckel. 

Idag var mamma och jag upp på kyrkogården och tittade på de fina blommorna som var i kyrkan. 


Men jag vet att vi kommer att ses en dag, hoppas att han inte har slarvat bort sitt armband tills dess. 

Allting rullar på och just nu sitter vi i bilen på väg upptill Sundsvall på cup. 

Ha en fin helg! 
Kram Lotta